Om laxfiske. Olaus Magnus år 1555

V

Olaus Magnus bok «De Nordiska Folken» år 1555

V

VTjugonde boken

f55144bb3f8c2ea89c7ee641a58666ef

Tredje kapitlet

 

Om laxfiske

KNAPPAST NÅGONSTÄDES i hela Europa finner man ett rikare laxfiske än i Bottniska hafvet upp emot Lappland, från hvars fjäll och slätter väldiga älfvar med sött vatten flyta ned; och det är en skön syn att här se laxarna, likt krigare i glimmande vapenskrud midt i solgasset gå upp från hafvet mot strömmmen, helst då de följa efter hvarandra i så stor mängd, att äfven vattnet högt uppe i bergen får byte till öfvers för dem, som fiska där.

Laxens latinska namn Salmo kommer från Saltus, hopp. Den griper nämligen med munnen ett fast tag i sin sjärt och krökar och böjer den därigenom, för att sedan med ett vigt hopp svinga sig upp ofvan branten. Till denna sträfvar den mot älfvens strida lopp och gifver seg icke, förrän den kommer fram till sött vatten och får vederkvicka sig däri, ty dit går dess ifriga längtan. Sedemera hoppar den nedför älfven igjen och återvänder till sitt välbekanta bo i klippor och hål. Den vill nämligen gärna ömsom ha salt, ömsom sött vatten. Denna fisk kan bli ända till 6 eller 7 fot lång. Den är väldig kraftig, men mycket tung, och all den vighet, den äger, beror således icke på, att den har en lätt kropp, utan snarare därpå, att denna är så spänstig och stark.

Fordom föredrog man laxen framför alla hafsfiskar, i synnerhet i Aquitanien, enligt hvad Plinius säger (bok IX, kap 18) Dess kött är rödt, och det är visserligen godt och välsmakande, men man får mycket fort nog däraf; och särskilt; när man omåttligt äter det färskt. Men om den insaltas, blir det mera omtyckt, hvadan det så behandladt uppköpes till högt pris i stora mängder och fraktas ända till öfre Tyskland., först sjöledes och sedan på hjuldon. Och hur mycket man än må fånga af detta slags fisk, tyckes den dog aldrig vilja taga slut i sin hemtrakt. Jag har själf på Bottens kust längst i norr nära Torneå vid tiden för sommarsolståndet sett, hur man fångade och drog upp ur vattnet en så stor mängd lax, att de starkaste nät brusto under tyngden. Då denna fisk märker sej vara inklämd i nätet, strävar den av alla krafter att göra sej fri, i det den närmar stjärten till munnen för att kunna böjd i båge hoppa ut därur; och fastän den är trög och lat i följd af sin fetma, kan man dock få se den, innan man vet ordet af, sätta denna sin afsikt i verket. Om man tager ut laxens hjärta, fortfar det längre att röra sig än hjärtat af något annat djur.

Vid Rhen, Wheichel och Duna eller Dzuina, nära Riga i Livland, köpes laxen till högt pris; och denna rökes sedan hårdt med ekved och får därigenom en utmärkt angenäm smak, hvilket också i allmänhet brukas vid alla fiskevatten i Norden. I Öster- och Västergötland fångas äfven mycket lax. Det finnas nämligen på många ställen floder af 20 till 30 fots djup. Detta är särskildt i det till Västergötland hörande landskap, som kallas Värmland och fordom hedrades med namnet konungarike. Här utbreder sig en sjö med sött vatten, 100 romerska mil lång och 40 mil bred, som heter Vänern; och i denna utfalla 24 floder, som komma från Norges fjäll och ha ett enda utlopp åt söder, den så kallade Trollhättan (Trolhetta), det vil säga: trollens hätta. I dessa floder med färskt vatten fångas en stor mängd lax. Dess ägg äro mycket stora för att vara af fiskar, större än kikärter eller till och med vanliga ärtor, och äggens hud är särdeles prydligt beströdd med svarta fläckar. – Till sist må sägas, att detta fiske, hvarhelst det bedrives, är mycket inbringande, och med den uppfinningsrikedom, man alltjämt nedlägger därpå. blir vinsten för var dag som går alltmera betydande.

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter picture

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s